Så kan Wikipedia användas i undervisning

Wikipedia - uppgift för skolan: "Tänk vilken kunskapsproduktion som de ca 600 000 eleverna i årkurserna 7 – 9 i grundskolan och 1 – 3 i gymnasieskolan skulle kunna bidra med!!!"

Jag försökte utmana skolan i ett blogginlägg 2007 och det verkar som om det händer, om än kanske i mindre skala och lite långsammare än jag tänkte då. Hittar Niklas Karlsson som beskriver ett exempel på hur eleverna fått använda Wikipedia som "slutstation" för sitt arbete. En intervju med Niklas Karlsson finns på IT för pedagoger.

Fortfarande är det dock så att skolan tenderar att betrakta Wikipedia som ett problem, så står det idag på Wikipedia:Erfarenheter av Wikipedia i utbildningen att

"Det stora problemet med Wikipedia i klassrummet är just källkritiken"

. I Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen finns emellertid en del tips som mera ansluter till det som är min vision:

"Den svenska delen av Wikipedia kan vara mer lämpad för obligatorisk Wikipediapublicering än den engelska, eftersom mycket finns att göra i den svenska delen inom vissa områden, medan man riskerar att försämra välskrivna engelska artiklar om man uppmanar nybörjare att skriva där.
Eleverna kan uppmuntras att översätta motsvarande engelska artiklar till svenska, men får inte citera upphovsrättskyddat material ord för ord."

I min vision utnyttjas Wikipedia (företrädesvis svenska förstås) för att skapa ett syfte med elevernas arbete som går utöver att prestera något som i stort sett bara läses av läraren. Genom att mera systematiskt använda Wikipedia som "slutstation" skapas både större motivation och nytta dvs det finns en samhällelig nytta med en över tid allt mer omfattande och användbar svens Wikipedia. Jag tänker mig tre huvudsakliga modeller - för grundskolan och gymnasiet:

1. Produktion av nya artiklar

2. Bearbetning av existerande artiklar

3. Översättning av artiklar

På mer avancerade nivåer inom utbildningsväsendet kan man säkert också tänka sig publicering på andra språk än svenska - fast kanske tidigare på andra modersmål än svenska.

En särskild poäng är att elever skulle kunna få uppleva att de faktiskt är delaktiga i en meningsfull kunskapsproduktion genom att istället för att "återupprepa" vad tusentals elever gjort/gör kunna bygga på vad som producerats/dokumenteras och faktiskt ta saker och ting vidare.

Vore kul att få tag på fler exempel på hur Wikipedia faktiskt används som den utmärkta publiceringsplattform den är.

Technorati Tags:
Niklas Karlsson, Wikipedia, Skola, IT i skolan, IT för pedagoger

Läsvärda bagateller

Anders Nilssons bagateller är läsvärda, inte bara för Froding. Inte är hans kommentarer av det som många kallar skoldebatt heller bagatellartade - snarast tvårtom och lite av "huvudet på spiken".

Bagateller om rätttrogna: "En debatt som kunde ha handlat om kvalitet, god förvaltning av skattebetalarnas pengar, människor inflytande över sin vardag, ja kort sagt en debatt om det goda samhället, förvandlas till en debatt om principer. Likt Tennyssons eremit på pelaren, som ser sina ben ruttna under honom, så skall folket fås att förstå att det blott är de rättrogna som i lidandet kommer till paradis."

Kanske till skillnad från Nilsson gillar jag principer, tycker att sådana är viktiga. Saknar däremot fullständigt resepekt för principryttare och har mycket högt ställda krav på vad som kan vara en princip. I politiken gäller t.ex. att inga, absolut inga, lösningar kan vara principer eftersom de ju utgör medel för att uppnå mål.

Princip, ett påstående som visat sig allmängiltigt, eller som någon eftersträvar att följa.

Princip. (2009, maj 27). Wikipedia, . Hämtad 16.07, augusti 1, 2009 från http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Princip&oldid=9273566.

Mål kan däremot vara principer, eller kanske snarast den uppfattning som ligger till grund för formulerandet av målen. För att ta den nu pågående debatten som exempel:

Vi kan ha som mål att alla människor skall ha lika tillgång till vård, skola och omsorg.

Vi kan ha som medel att uppnå detta mål genom gemensam finansiering (skatt, kooperation, försäkring eller liknande)

Principen är allas lika värde - vår socialdemokratiska ideologis hörnsten.

Lars Weiss tillhör dem som förväxlar principer/ideologi med vad man bara kan kalla traditionalism:

Jag tror att de sex socialdemokratiska oppositionsråden och utbildningsnämndsordförandena tydligt markerar att Jämtins ideologiska renlärighet inte är vägen tillbaka till köttgrytorna – och att drygt 100 000 i vinstutdelning per friskola i Stockholmsområdet (om man slår ut de 39,6 miljonerna på samtliga skolor) är ett mindre ont.

”Vi har svårt att se poängen med att det är acceptabelt att göra vinst på att bygga en skola men inte att driva den. Det är samma skattepengar som betalar båda”, skriver de sex.

Inom parantes - Weiss har ju inte ens fattat att det inte är oppositionsråd som uttalade sig, men det är ju marginellt.

Jag skrev i morse

Debatten handlar inte alls om skolan, om så skulle den förstås fokusera på hur vi garanterar att alla barn oavsett i vilken skola de går får den bästa tänkbara undervisning. Då skulle den handla om hur vi faktiskt garanterar att alla barn går i en skola som ger dem möjlighet att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som 2000-talet kräver. Då skulle den handla om hur vi ser till att alla barn får gå i en skola som är utrustad för den tid vi lever i och som därmed kan ge dem en föberedelse för den tid de kommer att leva i om 5, 10, 15 år.

Hos Jämtin var det inte heller bara vinster i friskolor som adresserades, hon angrep egentligen all vinstutdelning som helt (eller delvis?) baseras på skattefinansierad verksamhet. Förutom de invändningar man kan ha mot det resonemanget så har ju den diskussionen ingenting med skolpolitik att göra, men är man vilse så är man.