Kvinnor - vänster eller höger, fram eller bak

Kvinnor ombeds sitta längst bak i bussen.: " För några veckor sedan bestämde den israeliske transportministern att påbudet inte kan vara tvingande, men att det längs vissa busslinjer är möjligt att vänligt hänvisa kvinnorna till den bakre delen av bussen. Israeliska människorättsorganisationer menar att staten borde stoppa företeelsen eftersom den kränker kvinnor. Var gränsen går för rätten till religionsutövande på offentliga platser och vem är det som kränker vem? "

(Hittat via Ortodoxas ökande inflytande i Israel.)

Några tidningsrubriker med anledning av den Internationella kvinnodagen på temat kvinnor till vänster och män till höger får mig att associera till ovanstående inslag från radioprogrammet Människor och tro där vi ser ännu ett exempel på hur fundamentalistiska grupperingar inom de monoetiska religionerna med ursprung i Mellanöstern försöker flytta fram positionerna vilket i klartext betyder det rakt motsatta. Kvinnors rättigheter tycks vara det område som offensiven fokuserar på - segregerade bussar kunde man kanske vänta sig i Teheran men knappast i Israel, andra uttryck är förstås klädkoder för i första hand kvinnor (burkor, sjalar) men också kriminallisering av missfall(!) och abortmotstånd.

Frågan - som också diskuterades i samma Människor och tro-program - om kristendomens betydelse för formandet av det svenska samhället kan kanske i det ljuset besvaras genom att citera Christer Sturmark m.fl. från SvD Brännpunkt:

Svenska värderingar har inte formats tack vare kristendomen, utan trots den

Mångmiljonkampanj för sekulärt samhälle

Göran Rosenberg: "Är Humanisternas tro värd en mångmiljonkampanj?": "Någon kanske tillägger att kampanjen också illustreras med ett gult kors på blå botten, men korset i den svenska flaggan är inte en symbol för kristendomen utan en symbol för nationen och sticker därmed inte ut i sammanhanget på samma sätt som Davidsstjärnan eller halvmånen, i synnerhet inte på samma sätt som en gul Davidsstjärna, som i Europa associerar till något helt annat än till frågan om Guds existens."

Sannolikt är Rosenbergs diskuterande av Humanisternas kampanj på temat Gud finns nog inte bara ett av många uttryck för en bland religiösa vanlig vanföreställlning - den att eftersom man själv har en tro så måste också andra ha det. Säger sig dessa andra inta ha någon tro så måste man för att hävda sig själv förstås kränka dessa genom att definiera deras tydligt deklarerade ståndpunkt som en (annan) tro. Så gör man förstås för att förvilla, för att omöjliggöra en rationell diskussion. Vad motståndaren, i detta fall ateisten, än hävdar kan det förminskas genom att kalla det en tro som skall likställas med religiösa föreställningar.

När Rosenberg sedan som framgår av citatet ovan inte ens förstår att han ser tre religiösa symboler på kampanjens affischer så framstår debattekniken i all sin prydo. Kan man inte beslå kampanjen med annat så kan man åtminsotne vantolka den. Att sedan komma dragandes med att korset i den svenska fanan symboliserar nationen och inte kristendomen verkar nästan enfaldigt. Christer Sturmark har också besvarat Rosenbergs inlägg, vilket den senare kommenterar med att ytterligare försöka smutskasta kampanjen - både dess syfte och även dess möjliga missbrukande:

Det är inte svårt att se vilka politiska krafter som kan hämta inspiration ur Humanisternas kampanj.

Rosenberg försöker attackera Sturmark då denna bara som exempel på problem skapade av människors tro (religion) pekat på "främmande länder" (för övrigt ett intressant kategoriserande). Jag tyckte Sturmarks exempel var väl valda då de är extremt tydliga men kan också tänka mig att förslå mer näraliggande - motstånd mot kvinnors rätt att på samma villkor som män bestämma över sina kroppar (läs abort, prostitution etc), snedvriden syn på människors sexualitet, motstånd mot samkönad parbildning.

Min tro är att Humanisternas kampanj trampat på en mycket öm tå hos herr Rosenberg. Vad ingen av herrarna tycks uppfatta är dock att religiösa föreställningar utgör en del av den samhälleliga överbyggnaden med vars hjälp häskande i alla tider mobiliserat för att vidmakthålla rådande ordning och/eller utvidga den egna domänen. Så har religion använts och man behöver ju inte öppna ögonen särskilt mycket för att se att den fortsatt används på det sättet.