En morgon i höstas

Vaknar före klockan till en tjänstefri dag utan tider att passa och tänker att jag hinner ta det lugnt en stund innan barnen ska väckas. Konstaterar medan jag knyter på mig favorit morgonrocken och häller upp dagens första kopp att solen skiner från en klarblå himmel och jag ser fram emot en strålande vacker höstdag som jag kan spendera som jag vill.
Neeeej!!!! Jag glömde ju bort mitt städjobb igår! Springer i cirklar och försöker komma på i vilken ordning jag ska göra saker och ting för att det ska bli effektivast. Vrålar till barnen att dom måste kliva upp NU samtidigt som jag kastar fram frukost. Om jag rusar iväg till städet nu kanske jag hinner tillbaka hem tills 5:an ska skjutsas. Halvvägs ut genom ytterdörren, åter vrålande till barnen att dom måste kliva upp NUUUU eftersom jag inte kommer att vara hemma för att väcka dom en tredje gång, inser jag att städnyckeln ligger i andra bilen som maken har på jobbet. Skit och dynamit! Hastig omplanering av morgonen. Först skjutsa 5:an till skolan, sedan sitta i bilen utanför städet och vänta på att någon ska börja jobba och därmed släppa in mig. Tänker använda väntetiden till att räkna ut hur jag ska ursäkta mig för att inte ha skött mitt jobb. Innan jag hunnit ut till bilen tillstöter komplikationen "vi hittar inte våra gympakläder". Biter hårt ihop käkarna för att inte råka säga nåt olämpligt medan jag rotar igenom högarna med ovikt tvätt och undrar för mig själv hur svårt det kan vara att ha lite framförhållning. Komplikationen gympakläder löser sig och jag tar sikte på bilen, som givetvis inte startar. Säger stressat till 5:an att vi får ta motorcykeln i stället och börjar åter springa i cirklar i hopp om att komma ihåg vart alla hjälmar blivit stoppade. Då händer det otroliga! 1:an kör oannonserat upp på gården, visserligen bara för att fråga om han får lämna sin odåga till hund, men vad spelar det för roll, han har ju startkablar.
När jag kommer hem efter att ha skjutsat 5:an och ursäktande sluppit in på städet, hittar jag en glad och optimistisk 4:a, som borde ha suttit på en skolbuss vid det här laget. Busskortet är försvunnet och barnet tror sig därmed precis ha kommit på hur man kan slippa ifrån skolplikten. Ut  i bilen, som faktiskt startar och trotsa alla hastighetsbegränsningar för att ändå hinna i tid till skolan.
Nu sitter jag här med dagens andra kopp och funderar på om jag borde börja om dagen genom att gå upp och lägga mig igen?

Medeltidsdag

Senaste veckorna har ägnats åt att planera och införskaffa "rekvisita" till årets Medeltidsdag på hembygdsgården. 3:an hade förlorat ett vad med mig och skulle därför uppträda som riddare. Vadet gick ut på att jag aldrig skulle kunna fixa en riddarrustning.

Tadaa! :D

Succén var given med storögt gapande barn och turister som ville fotograferas tillsammans med en "riktig" riddare. Trots att det tydligen kändes "såååå pinsamt" låter det som om det nog kommer att vara en riddare med på nästa års Medeltidsdag också. :)

Jag har aldrig ansett mig som någon sömmerska och har i bästa fall lyckats laga några byxor till barnen, men döm om min förvåning när jag bara genom att ge mig den på det, lyckades sy dessa riddarkläder alldeles själv.

4:an var en modern getare utrustad med smartphone för att fördriva tiden. Undrar vad medeltidens barn roade sig med medans dom vaktade getter?

Medhavda geten trivdes i alla fall storligen och försåg sig av allt som fanns att äta inklusive hembakt matbröd och kardemummaskorpor. Vid ett obevakat ögonblick stal hon även en bullpåse ur någons medhavda picnickorg.

Förlorade år

Förkortade mitt liv med några år i natt. 

Skulle gå upp och lägga mig och smög för att inte väcka övriga familjen som jag inbillade mig redan låg och sov, eftersom det var tyst och mörkt överallt. Mobilen i handen hade jag nyss tittat på så displayen lyste när jag skulle dra igen sovrumsdörren. Upptäckte att det låg en sladd i kläm, så jag böjde mig ner för att plocka upp den samtidigt som jag fortfarande höll handen på dörrhandtaget. När jag rätade på mig och skulle stänga dörren igen tog det stopp och displayen lyste upp ett vitt ansikte tillhörande ett spöke eller en myling eller vad som helst övernaturligt som omöjligt helt ljudlöst skulle/kunde finnas i dörröppningen just då. Flög baklänges och skrek som den tjej jag är rakt ut och väckte hela huset, inkl. hunden som började skälla hysteriskt på bottenvåningen. 

4:an blev väldigt nöjd över att helt oplanerat ha lyckats skrämma livet ur morsan.

Gammal bild och fel barn, men annars ungefär rätt. :)

Ogjort och hundkurs

Halloj där ute!

Sen sist jag visade ett livstecken här har jag inte plockat några bär, inte kokat någon äppelmos, inte räfsat höstlöv, inte putsat fönster, inte klippt får och jag har framförallt inte gjort ett dyft i huset vi rustar upp för att 1:an med sambo så småningom ska flytta in i. Däremot har jag hjälpt dom flyttstäda från deras senaste boende. 1:ans svärföräldrar hade den goda smaken att köpa en vinterbonad sommarstuga här i byn, så nu har ungdomarna flyttat in där så länge och jag har tillfälligt pustat ut.

Av mina "att göra innan vintern" har jag bara hunnit med att storstäda hönshuset och börjat med slutfasen? av fårens stallbygge. I morgon har 1:an lovat att komma och hjälpa mig med hästarnas vinterhage och maken har lovat att hjälpa mig med slutfinishen i hönshuset. Jag ska ha fyra olika avdelningar där inne har jag tänkt och nu "brinner det i knutarna" att få allt klart så jag kan vintra in sista hönorna. Grävlingen har nämligen hittat hit och alla 4:ans Norska Järhöns har blivit dödade. och Hedemorornas bur visar tecken på inbrottsförsök varje morgon.

Jag och 1:ans sambo har anmält oss och framförallt våra hundar till en kurs i allmänlydnad. Första kurstillfället var i går och jag hade en känsla av att övriga deltagare tittade medlidsamt på mig och min tik som oftast saknar all vett och sans.

Hon har benen fulla med spring och det händer allt som oftast att hon "ställer till det" för sig.

Ha det! :)

Tjurrusning

Klev, med lördagsmått mätt, upp tidigt för att hinna beta av några timmar på mitt "kvällsjobbs" beställda storstädning. 

Hann torka ett skåp och en dörr innan mobilen ringde och en bekymrad man undrade om det var vi som rådde om fjällkossorna som stod på järnvägsövergången? 

Panik och adrenalinpåslag! Jag kastade mig iväg utan att byta ut mina fotriktiga Birkenstocksandaler. Vill ju inte vara med om en till tågpåkörning. 

Hämtade 2:an och 3:an och ringde efter 1:an med sambo. 

Hittade snabbt tre förvildade tjurar som ett exotiskt inslag nere på campingen och sedan följde två timmars jakt längs skogsbilvägen, järnvägen och genom mark och moras innan alla slutligen var återbördade till hagen. 

Mitt skoval kan beskrivas positivt med att jag inte behövde oroa mig för att sockarna blev blöta. Det negativa var att det minst sagt "tjittre mellan tåa". 
Det blev inget mer storstäd igår om man säger så. :)

Klev återigen, med söndagsmått mätt, upp tidigt för att göra ett nytt försök med gårdagens avbrutna storstäd.

Hade precis hällt upp en kopp kaffe när mjölkbonden på andra sidan sjön ringde och hävdade att det stod en tjur som dom inte rådde om på deras foderbord.

Det visade sig att alla sex tjurar/stutar hade kunnat promenera ut genom en tre meter lång öppning som röjaren som slår vägkanterna skapat åt dom. Tack för det!

Sex timmar senare var dom två sista vildjuren äntligen installade här hemma. 

Vi blev slutligen tvungna att binda fast dom i lastaren på traktorn och promenera dom hem på så vis, eftersom dom inte gick att lasta på transporten utan risk för liv och lem.

Tur i oturen var att maken inte hunnit åka iväg till sitt jobb.

Det blev alltså inget storstäd i dag heller.

Nu ska jag och barnen ha surströmmingsfest eftersom pappan (som inte är så förtjust i suringar) jobbar. :)

En dag som andra

Idag fick jag äntligen till en gemensam hage till baggarna. Trodde att det skulle bli gruff och bråk, men dom accepterade varandra direkt. 

Sedan blev det en vända fram och tillbaka till veterinären med 1:ans katt. Sambon vågade inte köra så långt själv. :) 

Under tiden fick maken åka på utryckning till en förrymd ko och jag gratulerade mig själv till att jag för engångskull slapp undan. 

Kvällen avslutades med pizzabuffé och familjeturnering i minigolf på campingen. Jag förlorade surt nog mot maken på sista banan. 

Nu ska jag förbereda lite mat inför morgondagen då makens släkt kommer för att uppvakta honom på födelsedagen.

"Spark i baken"

Fick en kommentar från Helena idag och det fick mig att inse att jag faktiskt inte gjort något inlägg sedan i november då vi hade tvingats avliva vår 50-kgs hund. Tack för "sparken i baken" Helena! :)

Anledningen till tystnaden är först och främst att jag inte tycker mig ha något att berätta, men även att jag är fullt upptagen med livet som rusar fram i överljudsfart.

För att komprimera senaste månaden så har jag och några utvalda getter varit statister i det årliga bygdespelet på hembygdsgården. Uruselt väder, men förvånansvärt mycket folk ändå.

"Bondmoran" trasslar ut en intrasslad Naima.

Någon dag efter bygdespelet bar det, för andra året, av till Gammlia med ett gäng jämtgetter som ska förgylla deras sommar i år igen.

1:an med sambo ska så fort som möjligt flytta in i huset vi "råkade" köpa i höstas och ta med sig både hästar och höns, så där tillbringas en hel del tid med renovering för att göra det beboeligt.

Vi har även "råkat" köpa grannhuset som delar gårdsplan med det tidigare, men det lilla torpet duger tyvärr bara till att göra garage utav.

1:an har även skaffat en valp som jag ganska ofta fått äran att passa. 

Stundtals har han bott här hos oss då husse och matte jobbat, men det är ju bara roligt trots att jag får räkna med söndertuggade saker och en och annan olycka på golvet. I och för sig kände jag mig inte fullt lika positiv då han lyckades bajsa ner mina mc-byxor....

Vi var till utställningen i Vännäs och tittade på en tänkbar ny ras.

 50-kgs hunden var ju en blandras, men jag har lusläst rasbeskrivningar och hittat en ras vars beskrivning stämmer ganska exakt med honom. Grosser schweizer sennenhund är en relativt ovanlig ras och det föds få valpar, men kanske finns det ändå en valp till mig inom en överskådlig framtid.

Ponnyn och Nordsvensken skulle som vanligt jobba med barnridning på midsommarafton, men Nordsvensken, som är borta på bete över sommaren, hade fått stryk av en annan häst och blivit halt, så han fick ledigt, med ponnyn var ju "fit for fight", så hon skulle i alla fall få tjänstgöra....trodde jag.

Strax innan vi skulle åka, skulle jag bara göra den sista finputsningen och bland annat kratsa hovarna på henne, men det såg ut som om hon trampat i svart smörjolja, vilket jag inte kunde förstå när hon skulle ha gjort. När jag försökte kratsa bort "oljan" sjönk plötsligt hovkratsen djupt in i hoven och det började rinna blod. Hjälp, vad händer!? Hennes hovslagare bor 10 mil bort = vill inte åka ända hit för 1 häst och vi hade körförbud på hästtransporten. Min buttre man som normalt sett tycker att det daltas för mycket med djuren fixade en besiktningstid redan på måndagen och ställde upp och skjutsade ponnyn tur och retur, 20 mil, till hovslagaren efter jobbet. Anar att han förstår att hon är min ögonsten och att jag inte skulle bli så rolig att leva med om jag även skulle mista henne så kort efter 50-kgs hunden och favvokatten. 

Domen då? Hon hade trampat på något och skadat strålen, men prognosen är god. Hon går för närvarande gipsad, har inte ont och som jag förstått det (ska dubbelkolla för säkerhetsskull) ska hon få ta bort gipset om någon vecka.

Lördagen tillbringade jag traditionsenligt uppe på berget som vätskekontrollant vid den årliga löpartävlingen,sedan gjorde jag det enkelt för mig och tog med hela familjen till Tacoafton på campingen.

Eftersom jag är mästare på att skjuta upp gruvsamma saker och lägenheten var uppsagd tills i dag var vi tvungna att städa ur 2:ans lägenhet senast i går. Maken, som jobbar förmiddagsskift den här veckan, undrade om det var okej om vi åkte dit vid 20-tiden eftersom han hade en hel del att fixa med innan. Visst tyckte jag, eftersom lägenheten bara är en etta med kokvrå. Klockan hann bli 22 innan vi kom oss iväg och i samma ögonblick kom jag på att jag glömt bort mitt kvällsjobb. Det slutade med nattarbete, men som tur är har jag första semesterveckan och hästarna går ute dygnet runt, så jag kunde kosta på mig liiite sovmorgon. 

I stort sett alla djur har fått komma ut på bete och har inte hunnit börja rymma än, så lite andrum från djurskötseln har vi just nu, men då tycker i stället maken att det är lämpligt att fylla 50....

Menyn är ganska klar och partytältet är nästan uppe, men vart finns tiden och inspirationen för festligheterna?

Som grädde på moset behöver min gamla mamma extra hjälp och omsorg eftersom hon senaste åren börjat visa tecken på demens och inte alltid klarar vardagen på egen hand. Tack och lov har hon ingen självinsikt, utan tycker bara att det är trevligt med uppmärksamheten och att allt i övrigt är som vanligt.
Hoppas att jag finner tid och inspiration till åtminstone ett till inlägg i sommar?

Ha det gott så länge!

Lång tystnad

Halloj där ute!

Här på bloggen har det varit tyst och lugnt en längre tid, så det är kanske ingen kvar som läser det här, men jag vill i alla fall berätta att jag faktiskt klarade uppkörningen för MC i tisdags. Hurra!!!

(Såå nervös har jag nog aldrig varit förut)

Jämtgetterna Naima, Pinetta och killingen Runa är nu levererade till Gammlias friluftsmuséum och ska bo där till slutet på augusti. Passa på att besöka dom om du har vägarna förbi Umeå vetja.

1:an har tagit studenten och blivit sambo i ett stort nyrenoverat hus med stall som dom får hyra för en symbolisk summa. Redan har dom häst, katt och höns. "Morsärven" måhända? ;)

'

V.29 ska jag jobba som PC-vakt och därmed också som stadsbrevbärare. Jag kommer att antingen vara superfit eller helt slut efter den veckan eftersom det innebär en massa trapphusspring.

Nu en veckas semester först, så kanske kommer jag att hitta motivationen att göra fler inlägg?

Ha det gott i värmen så länge!

Bara trams

Jag börjar skriva på blogginlägg, men så tycker jag att det bara är trams och raderar dom, så tyvärr är den här bloggen ganska tom numera, men jag kan väl åtminstone skriva att det är Tiburtius idag och björnen sägs gå ur idet. Dock dåligt med spårsnö i år.

Vi var till IKEA i lördags och gjorde av med en massa pengar. Jag, i egenskap av lantbrevbärare och van stuvare, lyckades få in allt i bilen så maken slapp åka till Biltema för att köpa ett takräcke.

1:an har påsklov, men jag hinner tyvärr aldrig träffa honom eftersom han extraknäcker varje dag. Roligt för honom, trist för mig som har ett uppdämt umgängesbehov.

Det har varit ett litet reportage om oss och vårt renoveringsprojekt i bygdebladet. Var lite nervös över att förekomma på bild, men det blev helt okej.

Jag har fått förfrågan om att hyra ut Jämtgetter till Länsmuseet i Västerbotten i sommar och jag kommer nog att tacka ja. Jag vill ju att fler ska få chans att bekanta sig med dessa charmiga djur.

Som sagt, bara trams....

Dramatik

Idag har jag något intressantare att skriva om än igår.

Det brann i vår lösdrift i morse!

När maken kom hem efter att ha skjutsat barnen till skolan såg han hur det rök bortifrån nylagårn och när han tog en närmare titt såg han hur det slog upp lågor ur gropen där frostvakten och transformatorn till dom eluppvärmda vattenkopparna sitter monterade. Tur i oturen var att vattenledningen smälte av hettan och bildade ett sprinklersystem som släckte elden innan maken själv hunnit tillbaka med nånting att släcka med.

Hemska tanke om hela bygget med djur och allt brunnit upp.

Nu ska det förhoppningsvis vara slut på långvarig kyla för den här vintern och då klarar djuren själva av att hålla vattenkopparna frostfria tills vi hunnit laga systemet.

Dom förkolnade resterna

Tjänstefri dag i morgon. Skönt!

Tack och hej! =)

Blaha

Jaha, nu har snart hela mars passerat utan att jag har åstadkommit ett enda blogginlägg. För att råda bot på det får jag väl skriva något blaha då...

Jag har legat nerbäddad och tyckt synd om mig själv sedan i fredags. Vinterns första och förhoppningsvis sista förkylning slog till med full kraft samtidigt som maken jobbat 12-timmars helg. Host, host och snörvel.

Min absoluta favoritkatt alla kategorier har lämnat mig. Hon dog förra torsdagen endast 10 år gammal och saknaden är stor eftersom det var hon som alltid sov hos mig.

Ha det bra tills nästa gång! ;)

Tjänstefri och skolutflykt

Tjänstefri dag idag och jag är helt utarbetad redan.... 

Jag: -Har du ätit frukost? 
Barn: -Öööhhh...näää.... 
Jag: -Jamen släck TV:n och gör det då!

Jag: -Har ni packat ner det ni ska ha med er på utflykten idag?
Barn: -Öööhhh...näää...
Jag: -Kanske vore en bra idé att göra det då?
Barn: -Mmmm, vad finns det?

Alla barnen pratar samtidigt:: -Maaammaa, vad kan jag packa ner mackorna i, vilken termos kan jag ta, MÅSTE vi SAMSAS om den, det här är ju en bäbisryggsäck, vad kan JAG packa ner mackorna i då, vilken termos ska JAG ha, varför får han ta den, om inte jag får ha den får inte han heller ha den, finns det inget pålägg, jag vill ha gröt, jag vill inte ha gröt, nähä, joho, nähä, johoo!!!

Jag: -Nu är klockan 8! Sluta fixa med remmarna till ryggsäcken nu och ta på er kläderna så vi kan åka. -Har du förresten ätit någon frukost?
Barn: -MEEEEN NÄÄÄÄ!!!

Men, efter 7-8 koppar kaffe till såååå....

"Fredagsmys"

Ledig dag med skogspromenad!

Trevlig helg! 

Hur tänkte jag nu?

Jag tittar nästan aldrig på TV och särskilt inte på någon film eftersom jag aldrig anser mig ha tid och om jag tar mig tid somnar jag ändå ofelbart varje gång. 

Trots det har jag nu, mot bättre vetande, budat hem tv-serien "Downton Abbey" på Tradera bara för att jag hört att den ska vara så bra. Sedan tidigare har jag bl.a. budat hem hela "Vänner" serien (herregud den serien gick ju i 10 år!), "Macahan" (av nostalgiska skäl), "Kampen om Colorado" (också av nostalgiska skäl) och "Skenet bedrar" (för att jag tyckte att det var en passande julklapp till maken för några år sedan). Utöver dessa tv-serier har jag även dragit på mig ett otal filmer, som säkert är jättebra, men NÄR har jag egentligen tänkt titta på dom?

Nåja, jag blir väl pensionär någon gång.... ;)

Blåslagen morsa med barnlogistikproblem

Idag slog jag ihjäl mig lite grand igen. 

Jag berättade aldrig om förra gången, men det var i mitten på november som jag flög som en vante ner från bron när jag skulle gå ut och ta in hästarna. Den gången var det vänster axel som fick ta smällen och den är fortfarande inte bra. Idag var det höger höft och huvudet som fick det. Förra gången var maken hemma och kom faktiskt springande till min undsättning, men idag jobbar han 12-timmars, så jag insåg att jag fick försöka kravla mig in bäst jag kunde själv. Ajajajaj

Jag hade sedan tidigare lovat 3:an och 4:an att vi skulle åka och titta på "Sune på bilsemester" i eftermiddag, men så fick 5:an en inbjudan till ett badkalas som krockade tidsmässigt med filmen. Vem/vilka skulle jag bli tvungen att göra besviken nu då? Jag har ju trots idoga försök fortfarande inte kommit på hur man klonar sig. Tack och lov tyckte 2:an att det kändes helt okej att följa med 5:an på kalas och min gamla mor ställde upp på att skjutsa hem dom därifrån. 

Jag har sådan respekt för singelföräldrar som lyckas få livet/logistiken att gå ihop. Jag är bara "singel" var tredje vecka, men jag tycker att det räcker fullständigt.

Imorgon har maken och jag planerat att ta med mina gamla föräldrar och titta på "Hundraåringen"...om det ordnar sig med barnvakt vill säga. 1:an är inte hemma och både 2:an och 3:an vill följa med på bion. Hmmm...

GOTT SLUT OCH GOTT NYTT!

Årets sista dag fick jag tillbringa på hästryggen i ett uppvärmt ridhus.

1:an hade ordnat med en privatlektion i westernridning åt mig. =)

Efter avslutad lektion blev det fika hos 1:ans "svärföräldrar" innan vi sent omsider återkom hem och jag kunde ta itu med årets nyårsmiddag. Det blev snittar med kallrökt laxröra till förrätt, klyftpotatis, helstekt baconlindad fläskytterfilé med soltorkade tomater till varmrätt och creme brulée alt. chokladmousse till dessert. 

Skålade in tolvslaget gjorde vi traditionsenligt i Pommac. 

Det har ju också blivit en tradition att jag försöker vika servetterna lite konstfullt till nyår, så i år försökte jag  mig, med varierande resultat, på "franska liljan".

  Årets första dag har jag, maken och båda hundarna tillbringat 2 timmar i skogen. Efter att ha försökt följa med i makens sjumilakliv samtidigt som jag skulle hålla reda på hundarna och titta på alla, av honom utpekade, toppbrutna tallplantor, för tätt växande granplantor, spår efter gamla vägar, skiftesgränser och fastighetsgränser var jag så totalt vilse att jag trodde att vi nästan var hemma, när vi i själva verket nästan var framme vid järnvägen i totalt motsatt riktning. Läskigt!

Nu känn ja mä faktiskt nalta schleten och tänker lyxa till det med en liten tupplur.

Hare gött! =)

Sömnbehov

Äntligen har jag fått en förklaring till varför jag behöver sova så mycket när maken kan klara sig på 4-5 timmars sömn per natt. =)

Bild från artikeln i Expressen

"Kvinnor behöver mer sömn än män.

Det hävdar amerikanska forskare, enligt Daily Mail.

Enligt tidningen multitaskar kvinnor mer än män - och har större risk att hamna i depression, och ådra sig hjärtsjukdomar vid sömnbrist."

Bio

Hela familjen, utom dom två yngsta har varit och sett Hobbit 2 ikväll.

Jag gillar, milt sagt, inte spindlar och i den här filmen fanns dom överdimensionerade i överflöd.

Ja, jag erkänner... Det var jag, i den bakre raden, som skrek, slet av mig 3D-glasögonen och gömde mig i makens knä. 

Barnen hade otroligt roligt åt mig och jag känner på mig att det här är något jag kommer att få höra om läääänge.

Bild från sf.se

Livsfarlig röra?

Läste om en man som kröp vilse och dog bland allt bråte och sopor i sitt hem. 

Ibland känns det faktiskt som om jag skulle kunna vara i farozonen....

Ångervecka och jultradition

Fick ett SMS ikväll från uppfödarmatten till vår valp. Hon undrade om jag visste av någon som ville köpa en kullsyster till våran valp eftersom dom fått tillbaka en sedan köparna kommit på att dom skulle skiljas. 

Va!? 

Jag menar, insikten att man vill skiljas växer väl fram över tid och kan inte vara något man kommer på inom loppet av ett par veckor?

Köper man en valp för att "reparera" äktenskapet, eller?

Nä, tänk efter före!

En hund, en häst, eller för den delen, ett barn är inga "slit och släng" varelser. När man skaffar dom ska man vara säker på sin sak och medveten om att det är ett mångårigt åtagande man står inför.

Ikväll har vi varit på Julfest i grannbyn. Obegränsat med risgrynsgröt och gudagoda skinkmackor till hela familjen för blygsamma 210:- kallar jag för ett kap. Dessutom kom tomten med julklappar till alla barnen.

Jag tror minsann att vi startat en jultradition ikväll. =)