Jalmar jägaren

Sitter och jobbar i den sena timman, när Jalmar kommer och jamar. Det är nåt han vill visa! En nyfångad sork. Jag belönar med en extra portion blötmat. Duktig katt!

 Min rumpa är fortfarande öm efter helgens ridläger. Efter en sommar utan ridning tar det på mjukdelarna att rida två lektioner om dagen i tre dagar. I vintras när jag satt och surfade på nätet hittade jag att Åtvidabergs ridklubb hade ridläger. I ett snabbt infall klickade jag in och anmälde mig.
Tänkte att det var spännande att se hur ridskolan nära mitt sommarviste var.

 Det blev en fin helg! Mysigt stall med fin stämning. Bara tre deltagare på lägret gjorde det extra trevligt. Tyvärr tog jag inte något foto på min fina häst Stjerne. Jag hade fullt upp med allt nytt.

 Här fick vi en lektion i longering. Det var intressant. Sånt missar man när man bara rider sina vanliga ridlektioner.

Gruppflätning på gång hos stallgänget.

Jalmar

Jasså, jaha. Här är det konkurrens om tangenterna. Mina akvareller är fulla av katthår. Det blir mycket retusherande innan jag kan skicka mina bilder. När jag skriver detta blir jag hela tiden boxad av en katt-tass.

Jalmars lidande

Jag är kattvakt den här veckan. Olle (son) är i Blekinge och gräver med sin arkeologikurs. Katten Jalmar, en fin bondkatt på tio år blev kattbiten i frambenet i januari. Kattbett är luriga. Nålvassa tänder går djupt. Det blev ett infekterat sår. Efter några veckor hade såret läkt, men Jalmar slickade på sårskorpan och infektionen tog fart igen. Veterinärbesök, antibiotika, tratt. Flera omgångar den här våren. Nu är benet fint, men för att inte upprepa tidigare misstag att ta bort tratten skulle Jalmar vara i husarrest med tratt nån vecka till. Gårdagskvällen gick "sådär". Fyra gånger slet han av tratten.

I morse for jag till jobbet och lämnade en sovande katt med tratt. Jobbade sent och bad Lennart gå och titta till Jalmar när han kom från jobbet. Han ringde mig och sa att tratten var bortriven igen, men att Jalmar mådde bra och att han väntade med att sätta på den tills jag kom hem. När jag väl kom hem fann jag Lennart i sonens hus med dörren på glänt men ingen katt. Jalmar hade smitit ut den luringen. Jag förstår honom. Husarrest är inte kul.

Nu har jag låst upp kattluckan och väntar. Jalmar kommer väl när han blir hungrig.

Erins trädgård

 Vår altan är en utmärkt plats med god överblick över Erins domäner.

 Eftermiddagssol och lite kyligt idag.

 Jag är så fascinerad av detta ljudlösa djur, som dyker upp från ingenstans särskilt när man har bråttom. Vältrar ut sin sensuella kropp framför fötterna på en och så tydligt uttrycker att hon JUST NU kräver att bli borstad med kardan. Lyder jag brummar spinnandet igång och hon vrider sig njutningsfullt så att jag ska komma åt på de ställen hon vill bli borstad. Det innebär att det är näst intill omöjligt att borsta de ställen där hon har tovor. Man får vara listig och snabbt dra några tag där innan hon vrider sig igen. Det kan ta flera dagar innan tovan lossnar. Men många små kel och borststunder ger resultat till sist.

 Plommonträdet blommar så fint.

 Ännu finns några enstaka påskliljor kvar bland fjolårsgräs och torra blomstänglar i den otuktade delen av trädgårn.

Vabbade

Mycket katt har det blivit på de få inlägg jag gjort den senaste tiden. Nu blev det en leopard. Jag passade en snuvig krumelur ett par dagar. Samtidigt var där hantverkare som drog ny el i lägenheten. När jag plockade ur några skåp i köket för dragning av nya kablar kom ansiktsmålningslådan fram.

Kattungar

  Förra helgen var vi bjudna till Jordbro för att titta på kattungar. Här kommer några av alla foton som togs. Jag hade just köpt en ny systemkamera som jag inte lärt mig hantera än, så jag lät Olle leka med den. De flesta av bilderna har han tagit.
Kattmamma Sally är om jag inte minns fel korsning mellan Perser och Norsk skogskatt. Kattpappan är Ragdoll. När vi var där hade ungarna nyligen öppnat ögonen.

De djuren de djuren

Häromkvällen var Lennart inställd på att ta ett bad. Efter ett tag sa han: Nä, det får vänta till i morgon, det var upptaget.

Erin tycker vårt badkar är en underbar plats.
Yllegumman har börjat löpa. Då infaller sångsäsången. Här är ett liten ljudupptagning jag gjorde med Lennarts ajfån.

Min kompis

Foto: Lennart

Nöjd katt

 Jag kan rapportera att kattluckan används flitigt! Erin går både ut och in utan besvär. Väldigt skönt!
Som ni ser föredrar hon regnvatten före kranvatten, fast hon får nytt vatten minst en gång om dan.
Jag har inte sett henne i Kattholken än, utom när jag introducerade den och bjöd på tonfisk där inne. Men det kommer nog vad det lider.

Ny utveckling på kattfronten

Äntligen har vi fixat en kattlucka. Puh, det var INTE lätt. Jag har ett och annat att tipsa en kattluckefabrikant om.

 Att såga hålet var inga problem. Nu kom tigersågen till användning igen. När vi flyttade hit för elva år sedan gjorde jag en"sovholk" till Maya i garderoben under snedtaket i hennes rum . Kallas det kattvind? Jag gick loss på reglar och tretexskivor och brädverk så det stod härliga till. Detta var lite smidigare. Moderna dörrar är smäck. Tunna skivor av något fakematerial med isolering emellan.
Det som var svårt i monteringen var att pricka rätt med borrhålen, så att inre och yttre delen av kattluckan skulle mötas exakt. Skulle jag konstruera en kattlucka, skulle jag göra ett "skruvbart område" med några millimeters marginal som skruven från utsidan kan pricka. Nu tog det oss två timmar av bändande och trixande innan alla fyra skruvar hittat sitt hål. Utan sonen skulle jag inte klarat det. Han hade erfarenhet från sin köksdörr. Borskniv, gaffel och böjd piprensare var våra hjälpmedel att lotsa skruven rätt.

Nu sitter den! Jag hade köpt en kattlucka avsedd för att montera i ett fönster, så det blev ett spann på några centimeter mellan de två delarna. Där skulle egentligen sitta en mellandel i plast. Nu får det bli såhär. Jag fortsatte på det stympade liggunderlaget jag använt som isolering av kattholken. Maya, Tibble Sjö står det märkt, sen yngsta dottern gick i sjöscouterna. Nu fick jag filéa ner det till halva tjockleken för att inte hindra luckan.
Tadaaa! Så bra det blev! Nu får vi starta inskolning på kattlucka. Hittills har madam Erin bara gått UT genom sonens kattlucka. Att våga gå IN är en annan femma.

Kattholken

Den här hösten har det inte blivit mycket bloggande. När jag mest jobbar har jag inte mycket att skriva om. Nu är jag dock lite glad åt att ha snickrat ihop en kattholk. Katten Erin, som valt att bo hos oss hellre än att konkurrera med katten Jalmar inne hos sonen och hans flickvän i huset bredvid, har klagat en del över vädret den senaste tiden. Hennes fårskinn på farstukvisten blev översnöat häromsistens. Eftersom vi ännu inte har satt in någon kattlucka behöver hon ett skyddat krypin när vi är på jobbet.
Idag satte jag ut kattholken. På trädgårdssidan, där hon har uppsikt över båda husen och djurlivet i sitt revir. Ännu har hon inte upptäckt den, men jag tror nog att den blir uppskattad.

Nu återstår bara att pimpa den med tjusiga vindskivor.

Katt

Vi hade katt när jag var barn. Katt och hund. Överlappande varandra.... Katt vande sig vid hund och hund vande sig vid katt.
Sonen, som bor i garaget sedan vi flyttade hit för nio år sedan, har haft katt nästan lika länge.  Jalmar. Ylle och katten Jalmar är polare, Ylle är bara något äldre än Jalmar. Sedan i våras har sonen och hans flickvän även en andra katt, Erin. Hon är tre år. Hon har varit innekatt största delen av sitt liv, men sedan hon fått smak på utelivet är hon ute mer än inne. Jalmar är inte helt nöjd med att ha fått en kompis... och Erin är en tuffing. Hon är rent ut sagt en drottning.
Den här veckan är vi kattvakter, eftersom sonen och hans flickvän är på Mallis. De var oroliga att Erin inte fick ha sin mat i fred och bad oss ge henne mat inne hos oss. Hit vill inte Jalmar komma. Han tror fortfarande att kattjagande Schnauzern Muffa finns här inne nånstans, trots att hon sedan flera år är avliden. Erin däremot är helt ovetande om denna demon och besöker oss gärna, särskilt regniga dagar.

Alltså har vi nu blivit med katt. Jag tror att Erin har hittat sitt drottningarike. Hon är en kvinna med krav. Hon äter inte vad som helst. En burk tonfisk ska det vara, annars kan det kvitta.

Vi är hennes ödmjuka tjänare!