Blomman som alltid får mig att tänka på mormor

På lantstället, där min mormor tillbringade sina somrar, fanns när jag var liten inte så mycket till trädgård. Lite perenner i en rabatt och en del buskar, men annars mest ormbunkar, blåbärsris och hassel. En sak som dock alltid fanns så var det krasse. Mormor petade alltid ner frön intill uteplatsen under plasttaket. Jag tror inte att hon köpte några frön men jag kommer ihåg att det alltid låg gröna fröer på tork i köksfönstret. 

Därför är krasse så starkt förknippat med mormor för mig. I år pillade jag ner lite krassefröer i jorden och de har blommat ett bra tag nu. Det fina med krasse-mixar är att man får lite olika färger och kombinationer på blommorna.

Idag har jag mest fnulat runt och gjort lite här och lite där, utan något speciellt mål i sikte. Några växter har kommit i jorden, någon har blivit uppgrävd och förpassad till kruka, för att vid senare tillfälle få komma i jorden på nytt ställe. Det ena leder till det andra, som det så ofta är i trädgården. 

På förmiddagen var det fint och soligt. På eftermiddagen regnade det. Då passade det bra att måla väggen inne i växthuset. Så det blev hästhoppning via Radiosporten istället för på tv. Jag har ofta P4 i öronen på helgerna. Det är ett bra sällskap när man trädgårderar. Men ibland vill man förstås bara ha tyst och lyssna på fågelsång. Ett annat härligt ljud som ofta hörs här hos mig är klipp-kloppet av hovar. Idag kom det en man som ledde en rejäl arbetshäst förbi mitt hus. I släptåg hade de hästens föl. Den gick några steg bakom och skuttade till ibland. Så söt! Det finns nog knappt något sötare än hästföl, speciellt till arbetshästar. 

Om "den där obehagliga kvällssolen"

Visst är det något speciellt med kvällsljuset på sommaren? Jag är väldigt förtjust i kvällsljus och speciellt att fota i det. I min familj skojar vi alltid om kvällsljuset och om när solen står lågt på himlen. Vi gillar det allihop, men det hör till att säga: "Nej, usch inte kvällsljus och den där obehagliga kvällssolen som sticker i ögonen". Det beror på min mormor. Hon var soldyrkare i vanliga fall, men kvällssolen var inte bra. I själva verket var det nog en ursäkt eller ett sätt att inte vara avundsjuk på grannarna som hade kvällssol på sin veranda, eftersom vi inte hade någon kvällssol på vår tomt på landet. 

Men jag gillar, som sagt, kvällsljuset. Katsuran som jag satte i våras gör sig bra i det ljuset. De första toppbladen torkade ut men nu har den piggat på sig. De nya bladen är extra röda, nästan kopparfärgade i kvällssolen.  

Den mörka flädern Black Beauty blommar äntligen, efter många år. Inte helt lätt att fota blommorna så att de blir skarpa. Men bladen blir i alla fall bra. 

Jag har väntat länge (vi pratar år) på att flädern skulle blomma men det finns en buske som jag har väntat ännu längre på. Nämligen doftschersminen. Den var det allra första som jag flyttade här på tomten. Den stod dumt till, alldeles för nära altanen för att jag skulle kunna göra altanrabatten, och därför fick den flytta. Men sedan har den inte velat blomma en endaste gång. Till slut har jag tydligen fjäskat tillräckligt för den med föryngring och gödning för att den skulle belöna mig med några få blommor. Inget överdåd precis men jag är jätteglad ändå. Doften är något alldeles extra. 

Vardagsmagi

Tror ni på reinkarnation? Eller på själar som kommer på besök? Jag kan väl inte påstå att jag är sådär värst andlig av mig, men ibland undrar man. 

Idag när jag kom hem tog jag ett "varv" i det underbara solskenet och njöt av vårvärmen. Då kom jag att tänka på min mormor, som verkligen älskade solen. Hon satt alltid med näsan i solen om våren. Hon skulle dessutom ha fyllt 105 år precis idag. I exakt samma sekund som jag tänkte så, kom vårens första citronfjäril fladdrade och slog sig ner på en krokus intill. Magiskt...

Nytt liv

Tulpanbuketten från förra helgen har fått leva vidare i ny form. Bladen var helt eländiga, gula och fula, men blommorna var fortfarande fina. De har därför fått flytta till små glas på tavellisten ovanför soffan.

På ömse sidor om de små vaserna finns mina mor- och farföräldrars bröllopsfoton. Mormor och morfar till höger, farmor och farfar till vänster.

Det är visserligen sportlov och snön ska väl passa då, men jag förstår inte varför det måste komma en massa ny snö. Här har det "flingat" i snart två dagar. Till helgen ska det visst bli töväder, och vad är det då för mening med nysnö?

Nu ska jag göra något så spännande som att frosta av frysen. Man får väl passa på när det är minusgrader ute.

Hemmafyndat

Visst är det konstigt att man kan göra fynd hemma hos sig själv? Som att man inte vet vad man har i sina egna gömmor. Igår "hittade" jag den här asken i ett skåp. Jag visste ju att jag hade den, men har liksom aldrig lagt märke till motivet tidigare.

Flickan i den rosa klänningen har faktiskt rullskridskor på fötterna. Jag undrar vad pojken gör också. Det ser ju ut som att han står framför en kakelugn, men jag tror att han håller på att stoppa pengar i någon sorts automat.

Inuti står mormors namn och födelseår. Jag undrar om hon har skrivit dit det själv. Jag tror faktiskt det. Trots att det är en ganska racklig ask så har den till och med ett lås. Tyvärr saknas nyckeln.

Nu står den i alla fall framme ett tag med lite fula tändsticksaskar inuti.

Jag ska, hör och häpna, krypa till kojs redan nu. Klockan är inte ens halv tio och det är väldigt tidigt för mig. Men kudden ropar på mitt stackars huvud som jag haft ont i hela kvällen, dessutom kommer jag nog inte kunna låta bli att läsa några kapitel.

God natt alla rara bloggvänner!

Joy to the World

Julhelgen är över, och jag är tillbaka hemma. Det har varit en fin helg fylld av mat, lugn och en hel del virkning. Har blivit biten av "blomvirkningsflugan". Kanske visar jag någon liten blomma i senare inlägg.

Här hemma är det julpyntat i varje hörn. Till och med badrummet har fått lite julkänsla av det här stillebenet. Ljusen är köpta på Ängshyddan utanför Yngsjö för några år sedan. De kommer inte att bli uppeldade i första taget.

Den lilla burken med silverlock kommer från min mormors syster. Hennes namn är graverat på locket. Kan ni tyda vad det står?

Imorgon ska jag ställa julklapparna på sina rätta platser. Det blir också en liten tur till banken.

Något att vila ögonen på

Nordan viner kall utanför fönstret. Man är ruggig och trött efter en lång dag på jobbet. Då är det trevligt att vila ögonen på några av trädgårdens kanske sista rosor. Dessa blommade fortfarande i färgstarka rabatten, tillsammans med den mörka vädden Chile Black.

Den lilla vasen är egentligen ett glas med sött blommotiv, som jag har ärvt av mormor.

Silver och vitt

Har börjat ta bort julen lite smått. Eftersom jag gillar julen så mycket tycker jag den förtjänar att vara kvar till Tjugondedag jul. Jag tar inte fram julpyntet så tidigt och då vill jag inte heller ta bort det så tidigt. Imorgon kommer dock allt julbetonat att försvinna här hemma.

Jag skulle tro att det kommer att bli en hel del detaljer i vitt och silver som kommer att dominera framöver. Det är ju fortfarande väldigt mörkt ute och då kan det behövas något ljust inomhus. Jag är väl inte helt besatt av den där vita trenden som har regerat inredningstidningarna i evigheter. Allt behöver inte vara vitt. Men det ska erkännas att även jag målade mina väggar i vardagsrummet vita. Planerna för mitt allrum på ovanvåningen går visserligen i ljus pastell, men inte i helt vitt.

Mormors grandekorationer åker nu alltså ner i kartongen igen, men innan man vet ordet av är det dags att ta upp dem igen. Är det ett tecken på att man börjar bli gammal, när åren bara går fortare och fortare?

Mormor

Idag tänker jag lite extra mycket på min mormor. Det är nämligen precis elva år sedan hon gick bort. Kan inte förstå att det är så länge sedan. Hon känns nog så nära för att jag varje dag tittar på saker som kommer ifrån henne. Bland annat dessa foton. De var inte så lätta att fota nu när det är så mörkt.

Jag gillar särskilt bilden här nedanför. Det är mormor i mitten och hennes två systrar på sidorna. Det jag gillar mest är att de fjantar sig och gör miner. Känns lite roligt att tonåringar larvade sig även på 20-talet.

Jag har inte ärvt så mycket möbler men det här lilla skåpet, klockan och tavlan kommer ifrån mormors lägenhet på Söder i Stockholm. De har kanske inte samma stil som mina övriga möbler men för mig är de så starkt förknippade med mormor.

Jag har däremot en hel del husgeråd efter mormor. Det är egentligen lite lustigt eftersom hon inte var någon stor kokerska. Hon var inte hemmafru som de flesta andra kvinnor förr, utan istället var hon något så ovanligt som egen företagare. Hon hade sin egen damfrisering och jag tror att hon verkligen älskade sitt yrke. Men även om hon inte var någon bullmormor så var hon världens bästa mormor!

Lite julstämning ska vi väl ha innan vi slutar också. Ljusstaken har jag gjort själv, i slöjden på mellanstadiet. Hyacinten fick jag av klassen igår.